Betyg och bedömning

I svensk grund- och gymnasieskola används en betygsskala med sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygen A–E är godkända medan F är ett icke godkänt betyg.
Om läraren saknar underlag för att bedöma elevens kunskaper, till exempel på grund av frånvaro, sätts inget betyg. Istället markeras detta med ett streck (–) i betygsdokumentet. Ett streck är inte ett betyg, till skillnad från F.

Hur läraren sätter de olika betygen

Läraren utgår från betygskriterierna för nivåerna E, C och A när betyget sätts. De övriga betygen B och D används som mellanliggande nivåer när elevens kunskaper ligger mellan två steg:

• A, C och E: Eleven uppfyller betygskriterierna för respektive nivå.
• D: Eleven uppfyller alla krav för E samt övervägande del av kriterierna för C.
• B: Eleven uppfyller alla krav för C samt övervägande del av kriterierna för A.

Att använda hela betygsskalan

Läraren kan använda alla steg i betygsskalan vid varje betygstillfälle. Det innebär exempelvis att en elev kan få A redan i årskurs 6 eller 7. Betyget gäller endast för den aktuella terminen, och kan ändras vid nästa betygstillfälle beroende på elevens kunskaper då.

I youtube-filmerna får du mer information om hur betygsättningen går till.
Så går betygssättning till - en film för vårdnadshavare
Hur sätter lärare betyg?

Från och med utbildningar som startar efter den 30 juni 2025 införs ett nytt system för betyg i gymnasieskolan, kallat GY25. I det nya systemet sätts betyg efter varje avslutad nivå inom ett ämne, och betyget grundas på de kunskaper eleven visar vid slutet av undervisningen på den aktuella nivån.

Ämnesbetyg och nivåer

Gymnasieämnen består av en eller flera nivåer, och ett betyg sätts när en nivå är avslutad. Varje nivå bygger vidare på den föregående, och ämnets samlade betyg speglar elevens kunskaper upp till och med den nivå som senast är avslutad.

Godkända betyg ersätter tidigare nivåer

Ett godkänt betyg (E–A) på en högre nivå ersätter automatiskt tidigare betyg i ämnet.

Om eleven får F eller streck (–) på en högre nivå gäller detta endast för den nivån, medan godkända betyg från lägre nivåer står kvar.

Centralt innehåll och betygskriterier

Ämnets syfte och betygskriterier är gemensamma för hela ämnet, men det centrala innehållet varierar mellan nivåerna och visar vad som förväntas utvecklas. Läraren tolkar därför betygskriterierna utifrån innehållet på den nivå som undervisningen avser.

Underlag för betyg

För att få ett rättvisande betyg används relevanta bedömningsunderlag som visar elevens kunskaper vid slutet av den aktuella nivån. Underlaget kan vara både dokumenterat och odokumenterat, men ska alltid vara tillförlitligt och spegla elevens faktiska kunskaper vid betygstillfället.

I youtube-filmen får du mer information om GY25.
Så blir gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux 2025, Gy25

Terminsbetyg är de betyg som elever får i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9. Terminsbetyg sätts endast i de ämnen där eleven haft undervisning under terminen, eftersom undervisning inte alltid ges i alla ämnen varje termin.

Slutbetyg är de betyg som sätts när eleven avslutar grundskolan i årskurs 9. Dessa betyg används när eleven ansöker till gymnasieskolan.
Slutbetyget omvandlas till ett meritvärde, vilket ligger till grund för antagningen till gymnasiet.

Du kan själv räkna ut ditt meritvärde på Gymnasieguiden.se.

Nationella prov är obligatoriska prov som används i den svenska skolan för att säkerställa att elever får lika förutsättningar att visa sina kunskaper. Proven fungerar som ett stöd för läraren vid bedömning och – i vissa årskurser – vid betygssättning.

Alla elever i Sverige genomför samma nationella prov, vilket bidrar till en likvärdig och rättvis bedömning oavsett var i landet eleven går i skolan.

När görs nationella prov?

I grundskolan genomförs nationella prov i följande årskurser:

• Årskurs 3
• Årskurs 6
• Årskurs 9

Även elever i gymnasieskolan gör nationella prov i vissa kurser, till exempel i svenska, engelska och matematik.

Fastställda provdatum

De flesta nationella prov skrivs på förutbestämda datum som fastställs av Skolverket inför varje läsår.

På Skolverket.se kan du se läsårets provdatum.

• Dataskyddsförordningen (GDPR) innebär bland annat ett större skydd för dina personuppgifter och rätten att radera eller begränsa andras tillgång till din data.
• Vi strävar efter en hög nivå av dataskydd för de personuppgifter som vi behandlar, i enlighet med lagen.

Du kan läsa mer på sidan Hantering av personuppgifter.