Från kålpudding till pizza – skolmaten firade 80 år

Hur smakar 80 år av skolmat? I Mullsjö uppmärksammades jubileet med klassiska favoriter på tallriken och samtal om hur framtidens måltider kan bli både godare och mer hållbara.

Den moderna svenska skolmåltiden fyller 80 år. Det uppmärksammades i Mullsjö i samband med Offentliga måltidens dag, då både elever och matgäster fick möta smaker från olika tider och samtidigt fundera över framtidens måltider.

Under veckan serverades flera klassiska rätter som genom åren haft en självklar plats på svenska matsedlar. I skolor och förskolor fanns bland annat kålpudding, kalops och Flygande Jakob på menyn.

På Parkrestaurangen uppmärksammades dagen med klassisk kålpudding med gräddsås, kokt potatis, rårörda lingon och inlagd gurka. Till dessert serverades marängsviss med hemgjorda maränger, chokladsås, grädde och banan. Kvällsmaten bestod av smörgåstårta.

Flera av de klassiska rätterna fick ett varmt mottagande. I skolorna uppskattades bland annat både kalops och Flygande Jakob. Samtidigt visade veckan att vissa favoriter består oavsett generation. När eleverna fick säga sitt avslutades veckan med det som många hade röstat fram som favorit: pizza.

En skolmåltid i förändring

Under de 80 år som gått har skolmåltiden förändrats på många sätt. Från början handlade den främst om att ge eleverna ett lagat mål mat under skoldagen. I dag är måltiden också en del av arbetet med hälsa, trivsel, hållbarhet och gemenskap.

Därför blev jubileumsveckan inte bara en tillbakablick på historien. Eleverna fick också fundera över framtiden och dela med sig av sina tankar om skolmaten. Vilka maträtter vill de se på menyn? Vilka grönsaker är de nyfikna på att prova? Och vad kan vi göra tillsammans för att mindre mat ska hamna i soporna?

Små idéer kan göra stor skillnad

Frågan om matsvinn engagerar allt fler. När mat slängs går inte bara maten förlorad, utan även de resurser som använts för att producera, transportera och tillaga den. Därför är elevernas synpunkter viktiga.

Att förstå vad som uppskattas, varför vissa rätter väljs bort och hur måltidsmiljön kan förbättras är en del av arbetet med att skapa måltider som fler vill äta.

Mullsjö kommun har under senare år också uppmärksammats för sitt arbete med matsvinn och innovation. I juni fick Kostenheten möjlighet att representera kommunen i Bryssel och dela erfarenheter kring hur matsvinn kan minska och hur nya arbetssätt kan bidra till mer hållbara måltider.

Det visar att frågor som diskuteras i skolmatsalen kan vara en del av ett betydligt större sammanhang.

Hur ser skolmaten ut år 2046?

Jubileumsveckan väckte också frågor om framtiden.

• Hur kommer skolmaten att se ut om ytterligare 20 år?
• Vilka råvaror finns på tallriken?
• Hur ser matsalen ut?
• Och går det att skapa måltider där nästan ingen mat alls behöver slängas?

Några färdiga svar finns förstås inte. Men precis som skolmåltiden har förändrats sedan 1940-talet kommer den sannolikt att fortsätta utvecklas, med nya smaker, nya idéer och nya generationer matgäster.

När skolmåltiden nu firar 80 år handlar det därför lika mycket om framtiden som om historien. För även om mycket har förändrats sedan de första skolluncherna serverades är målet detsamma: att erbjuda goda måltider som ger energi, skapar gemenskap och bidrar till en bra dag för dem som äter dem.