Elever tycker till – så kan vi minska matsvinnet i skolan!

Flicka dricker mjölk och spänner musklerna, logga med FNs globala mål nummer 12 Hållbar konsumtion och produktion

I ett möte mellan biträdande kostchef och elever i årskurs 4–6, skapades flera lösningar för att minska matsvinnet.

Ett av FN:s globala mål gällande nummer 12, Hållbar konsumtion och produktion, är att "halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd."

Matsvinn är ju något som de flesta offentliga storkök arbetar med aktivt för att minska. Men ofta kvarstår frågan: vad kan vi göra för att maten ska hamna i magen och inte i avfallet? Madeleine Bergman, biträdande kostchef i Mullsjö kommun, ställde frågan till eleverna i ett matråd för att inkludera dem i frågan.

- Detta samtal är viktiga aspekter i vårt matsvinnsarbete där alla delar hänger ihop. Vi behöver fokusera på hur vi får maten att hamna i magen på barnen, inte bara se till att det finns mat att erbjuda och minska mängden matsvinn, säger Madeleine Bergman.

Genom att lyssna på eleverna och samarbeta för att minska matsvinnet visar vi på hur kvalitet och hållbarhet går hand i hand. Genom att involvera dem skapar vi inte bara bättre matvanor, utan också en trevligare måltidsupplevelse för alla.

/Johanna Lillerskog, kvalitet- och hållbarhetsstrateg

Små justeringar kan få trenden att vända

- Eleverna fick berätta om vilka maträtter de tycker minst om: soppa och fisk. Jag frågade då vad det är med just soppan som gör att de inte gillar den? Svaret blev: Den är för vattnig, men de krämiga gillar vi!” Och det är ju något som vi enkelt kan åtgärda, fortsätter Madeleine.

- Ibland fastnar vi i invanda mönster, som exempelvis kokt potatis till fisken, som upplevs som rå ibland och överkokt ibland. Om vi i stället tittar på hela måltiden där vi serverar stekt potatis till fiskgratängen kommer hela måltiden att upplevas godare och mer välbalanserad.

Svinnsmartbuffé

I ett förslag ska eleverna också föregå med gott exempel och provsmaka portionerna som kommer att utvecklas och serveras i buffén.

- Det kan exempelvis handla om hur vi tillagar havreris för att det ska smaka gott och se mer inbjudande ut. Exempelvis så färgar vi riset med rödbeta och tillsätter smaker som dämpar just havresmaken eller skapar nya svinnsmarta röror som vi gör på rester från olika grönsaker.

Jag är säker på att om vi får till ett gott samarbete så kommer vi att komma långt!

/Madeleine Bergman, biträdande kostchef

Lugnare måltidsmiljöer och lärande inkluderat

En viktig aspekt i att maten ska ätas upp är att det också ska finnas tid, ja, lugn och ro för att äta. Det minskar elevernas stress, och de slipper slänga maten för att de inte hinner äta klart.

- Att titta på hur måltiderna är schemalagda är något som ständigt går att utveckla. Även måltiden kan bidra i lärandet som exempelvis att matsvinn kan vara en del i mattelektionen, eller mat från olika länder som en del av geografilektionen och religionen.

Tips! Så kan du minska matsvinnet hemma

Här har vi samlat några enkla åtgärder som kan göra gott för relationer, magen, plånboken och miljön.

  • Kolla vad du har hemma och planera inköpen innan du handlar.
  • Laga och servera lagom mycket mat.
  • Förvara maten rätt och använd resterna.
  • Lita på dina sinnen - lukta, smaka och känn istället för att slänga sånt som passerat bäst före-datum.
  • För mycket mat över? Bjud grannarna på fest! Dyk in i påskens smakfestival, men snåla med mängderna. Om du råkar ha en matbuffé som slår rekord, kalla in grannen eller vännerna för en spontan fest med mat och skratt.

Kontakt

Senast uppdaterad:
28 mars 2024