Stöd enligt LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta, LSS, ger dig som har med stora funktionsnedsättningar möjlighet att leva som alla andra.

För att du ska ha rätt till stöd enligt LSS ska du ingå i någon av de tre personkretsar som omfattas av lagen:

  1. Personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd.
  2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
  3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Om du omfattas av någon av personkretsarna kan du få ditt behov av insats prövat enligt LSS. Målsättningen med insatsen är att du ska kunna vara så självständig och delaktig som möjligt i samhällslivet. Personkretstillhörighet medför inte automatiskt rätt till insatser.

För dig som inte har tillgång till Bank-ID finns även e-tjänsten som blankett:
Särskilda insatser enligt LSS.(pdf, 240kB) , 233.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Du kan ansöka om följande insatser:

Avlösning i hemmet innebär att anhöriga ges möjlighet att få tid till egna aktiviteter. En avlösare vistas i hemmet hos en person med funktionsnedsättning regelbundet eller vid enstaka tillfällen.

Mullsjö kommun har två boendeformer som är anpassade för personer med funktionsnedsättning: gruppbostad och servicebostad. Boendeformerna är uppdelade utifrån hur stort behovet av tillsyn och omvårdnad är. Mer information finns på sidan Boendeformer.

Daglig verksamhet vänder sig till personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksam ålder, som på grund av sin funktionsnedsättning inte klarar ett vanligt arbete. Läs mer på sidan Daglig verksamhet.

Denna insats är till för barn och ungdomar med svår funktionsnedsättning som trots olika stödinsatser inte kan bo kvar hos föräldrarna. Barnet kan då bo hos en annan familj, så kallat familjehem, eller i en bostad med särskild service för barn och ungdomar. Läs mer på sidan Familjehem.

En kontaktperson är någon som umgås och kan hitta på aktiviteter tillsammans med den som har en funktionsnedsättning. På så sätt får den personen ett större socialt nätverk. När och var man träffas och vad man hittar på gör man upp tillsammans. Mer information finns på sidan Kontaktperson.

Ibland behöver barn med funktionsnedsättning tillsyn högre upp i åldrarna än vad den kommunala barnomsorgen kan erbjuda. Korttidstillsyn erbjuds före och efter skolans slut och under skollov till ungdomar som är över 12 år. Mer information finns på sidan Korttidstillsyn.

Korttidsvistelse innebär att en vuxen eller barn med funktionsnedsättning får möjlighet till miljöombyte och avkoppling samtidigt som anhöriga får avlastning. Korttidsvistelsen kan ske i en stödfamilj, på ett korttidsboende eller genom lägerverksamhet. Mer information finns på sidan Korttidsvistelse.

Ledsagning innebär att en person med funktionsnedsättning beviljas att ha med sig en person på exempelvis sjukhusbesök och andra myndigheter eller aktörer.

Du ansöker om ledsagare via biståndshandläggare, se kontaktupgifter på sidan Kontaktlista biståndshandläggarna.

Personlig assistans är ett stöd till personer med omfattande funktionsnedsättning som behöver hjälp stora delar av dygnet. De personliga assistenterna hjälper dig med de grundläggande behoven som att sköta hygien, klä på sig, äta och kommunicera med andra. Du väljer själv vem som ska utföra assistansen, exempelvis kommunen eller privat företag.

Ansökan om personlig assistent kan göras via biståndshanläggarna om insatsen under stiger 20 timmar i veckan.

Ansökan till Försäkringskassan om det är ett mera omfattande behov av personlig assistans. Läs mer på Försäkringskassans webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 

Det kan vara påfrestande att leva med en funktionsnedsättning, både för dig själv och för anhöriga. Ibland kan det hjälpa att få prata med någon, att bearbeta kriser, att få praktisk hjälp och goda råd. Stödet ges till exempel av en arbetsterapeut, kurator, sjukgymnast eller psykolog. Detta stöd måste du söka hos Regionen.

Senast uppdaterad:
16 januari 2024