Vattensmart

Naturbild. Morgondagg på lupinblad.

Morgondagg på lupinblad.

Genom lite smartare val kan vi tillsammans spara många liter varje dag och vi kan minska användandet av kemikalier. På denna sida får du tips om just detta.

Att vara vattensmart handlar inte om att du ska snåla eller sluta använda vattnet. Det handlar om att bli medveten om hur du använder vattnet, både mängden vatten och vilka kemikalier du spolar ner.

Visste du att en fullt öppen vattenkran släpper igenom fem till tio liter vatten per minut?

Upptäck hur ofta kranen står och spolar utan att vattnet används till något. Bara här kan vi spara mycket vatten utan att vår livskvalitet påverkas det minsta.

Laga läckor

Läckande ledningar, droppande kranar och rinnande toaletter kan förbruka stora mängder vatten på ett år. En kran som droppar en milliliter i sekunden under ett års tid förbrukar mer än 31 000 liter vatten.

Duscha smart

Byt till snålspolande duschmunstycken. Vänj dig vid lägre tryck på duschstrålen. Duscha lite kortare stund. Stäng av vattnet vid schamponering och intvålning. Gör allt detta eller välj det som passar. Varje sparad droppe räknas.

Kallt vatten i kylen

Ha en tillbringare med vatten i kylen om du tycker om kallt vatten. Då behöver du inte spola bort flera liter ljummet vatten ur ledningarna innan du tar dig ett endaste litet glas med kallt vatten.

På morgonen är det klokt att spola en liten stund tills vattnet blir kallt innan du tar vatten till mat och dryck. Då vet du att du får nytt friskt vatten som inte har stått stilla i ledningarna.

Diska effektivt

Torka eller skrapa av fett och matrester och sortera som matavfall. Om du handdiskar, häll upp lite vatten i diskhon eller i en balja i stället för att diska under rinnande vatten. Skölj med svag stråle. Du som har diskmaskin, kör den bara när den är full och använd sparprogram så ofta det går.

Goda vanor vid rakning och tandborstning

Stäng kranen eller ha en väldigt liten stråle under tiden du rakar dig eller borstar tänderna.

Samla regnvatten

Samla regnvatten i tunnor för att bevattna dina växter.
Du kan uppskatta hur mycket regn ditt tak kan skörda. En millimeter regn som faller på en kvadratmeter tak ger en liter vatten. Har du en takyta som är 120 kvadratmeter och det regnar 3 millimeter så kan du alltså skörda 360 liter vatten vid det tillfället.

Punktbevattna

Vattna jorden lokalt vid de plantor som behöver vatten. Vid bevattning med spridare hamnar mycket vatten vid sidan om plantorna eller på bladen. Där avdunstar det snabbt och kommer inte till någon nytta.

Vattenkannan är en vän och till nyplanterade träd kan man använda bevattningspåsar.

Smarta slangar

Använd droppslang eller fuktslang när du bevattnar dina plantor. Dessa slangar gör att du sparar mycket vatten. De släpper ifrån sig vattnet nära plantans rötter just där vattnet behövs. Den långsamma takten gör att allt vatten söker sig ner i jorden och kommer till nytta.

Närbild på fuktslang

Droppbevattning och marktäckning som minimerar avdunstningen.

Täck jorden i planteringarna

Minska avdunstningen från jorden och därmed behovet av bevattning, genom att täcka jorden. Man kan använda gräsklipp, täckbark, halm, ull med mera. Täckmaterial bidrar också till en förbättrad jordkvalitet och håller ogräs borta.

Låt gräsmattan vara

Gräsmattor klarar för det mesta långvarig torka. Högt gräs klarar torka mycket bättre än kortklippt gräs.

Tipset för en grönare matta, om väderprognosen förutspår långvarig värme och torka, blir inte att bevattna den, utan att låta bli att klippa gräset. Det tuffa vädret gör att gräset ändå växer långsamt.

Undvik vattenspridare

En vattenspridare gör åt 8 till 15 liter i minuten. Det blir snabbt stora volymer och är många gåner ett ineffektivt sätt att bevattna.

Det finns studier som visar att mindre än tio procent av tvätten som vi tvättar i våra hem är smutsig. Med smutsig menade man att tvätten var fläckig eller luktade illa. Många gånger räcker det att vädra ett plagg som du haft i någon dag, i stället för att tvätta det. Det spar tid, spar på kläderna, tvättmedlet och definitivt på plånboken.

Tvättmedel

Kläder som vi tvättar kan inte bli mer än rena. Använder du mer tvättmedel än det som behövs för att få bort smutsen, kommer överskottet att spolas vidare till reningsverket.

Mjukt dricksvatten

Dricksvattnet från vattenverken i Mullsjö och Sandhem är mjukt. Det betyder att du kan dosera med den lägsta mängden tvättmedel enligt doseringstabellen på tvättmedelsförpackningen.

Sköljmedel

Använd alltid miljömärkt tvättmedel. Våra reningsverk kan rena bort de kemikalierna bättre än de som finns i icke miljömärkta medel.

Skrapa eller torka alltid av fett och matrester och sortera som matavfall. Fett skapar stopp i ledningar och drar till sig råttor. Avskrapade tallrikar kräver mindre kemikalier för att göra rent.

  • Om du handdiskar och har bubblor kvar i vattnet när du är klar, så har du haft i mer diskmedel än du behövde. Ta lite diskmedel från början och tillsätt mer om bubblorna tar slut innan du diskat klart.
  • Har du diskmaskin, skrapa eller torka av matrester och fyll maskinen helt innan du diskar. Ibland räcker det med en halv diskmedelstablett. I Sandhem fälls kalk ut när vattnet värms upp. Därför behövs avhärdningssalt. I Mullsjö är detta inte nödvändigt.
  • Blötlägg formar om smutsen sitter fast. Den riktigt vattensnåla använder en blomspruta med diskmedel i och sprejar där smutsen sitter fast.
  • Har det bränt fast i kastrullen? Koka upp lite vatten med såpa i. Låt stå en stund med locket på. Diska ur. Mycket effektivt!

Damm innehåller många olika partiklar och kemikalier som är dåliga för naturen. Många av dem kan inte renas bort på reningsverket.

Därför är det en bra vana att dammsuga innan du våttorkar. Då hamnar dammet i dammsugarpåsen i stället för i skurvattnet. Dammsugarpåsen sorterar du som restavfall i vår kommun.

På samma sätt är det bra att damma med torr trasa och skaka av så mycket man kan av dammet i soppåsen innan man sköljer av trasan i vatten.

Det finns många goda husmorsknep för rengöring i hemmet. De funkar precis lika bra vid städning som starkare kemikalier från butiken. De är mycket bättre för miljön, våra reningsverk och även för din plånbok.

Ättika, citronsyra, vinäger, bikarbonat, bakpulver, Coca-Cola/Pepsi och matolja är exempel på några skafferivaror som många gånger kan användas för rengöring hemma.

Lär dig de knep som passar i ditt hem. Du hittar tipsen på internet om du skriver in vad det är som du vill rengöra, tillsammans med ordet ”husmorsknep”.

För att på lång sikt ta hand om och skydda det vatten som finns nära oss, se sidan Vad får spolas ner i avloppet? och sidan Biltvätt.


Senast uppdaterad:
5 mars 2024