Du kan påverka

Här hittar du information om offentliga handlingar, offentlighetsprincipen, och om hur du kan överklaga beslut som fattats av kommunen.

Olika sätt att påverka

Vart fjärde år kan du som är över 18 år rösta i kommunvalet och därmed påverka vilka politiker som ska leda Mullsjö kommun. Mellan valen kan du också följa och påverka det som händer på flera olika sätt – genom att läsa protokoll, ge förslag och synpunkter samt genom att kontakta kommunen och de förtroendevalda.

Påverka via parti eller medborgarförslag

Ett konkret sätt att påverka politiken, utöver att använda sin rösträtt, är att engagera sig i ett politiskt parti eller i en intresseorganisation. Då kan man tillsammans med andra arbeta för att forma samhället.

Du kan även lämna in ett medborgarförslag, se sidan Medborgarförslag.

Följ det som händer

Tack vare offentlighetsprincipen har du rätt att ha insyn i kommunens arbete. Du kan läsa protokoll, begära ut allmänna handlingar eller själv gå på möten i kommunfullmäktige.

Sverige är ett demokratiskt land med hög rättssäkerhet. Våra lagar ställer höga krav på kommuner och myndigheter att vara öppna med information och fatta beslut på ett rättssäkert sätt. Du som berörs av beslut har rätt att veta på vilka grunder det fattats.

På sidan Möten, kallelser och protokoll hittar du kallelser och protokoll från nämnder och styrelser. Under kommunfullmäktige hittar du även handlingar till sammanträdena.

På sidan Så styrs kommunen kan du läsa mer om de olika kommunala myndigheternas uppdrag och om vilka frågor de ansvarar för och vilka kommunala organ som finns i Mullsjö kommun.

Här får du information om olika sätt som du kan vara med att påverka den lokala samhällsutvecklingen.

Genom allmänna val

De allmänna valen som hålls vart fjärde år är troligtvis det yttersta uttrycket för att Sverige är en demokrati. De hålls på nationell, regional, och lokal nivå till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och är eller har varit bosatta i Sverige har rätt att rösta i de allmänna valen samt vid folkomröstningar. De väljer då sina företrädare som ska representera dem i de ovan nämnda församlingarna.

I landstings- och kommunalval får även de medborgare i alla EU-länder samt Norge och Island rösta som är folkbokförda i Sverige och som fyller 18 år senast på valdagen. Övriga utländska medborgare måste ha varit folkbokförda i Sverige i mer än tre år i följd före valdagen för att få rösta i landstings- och kommunalvalen.

Gå med i ett parti eller intresseorganisation

Ett annat konkret sätt att påverka politiken, utöver att vart fjärde år använda sin rösträtt, är genom att engagera sig. Genom medlemskap i ett politiskt parti eller ungdomsförbund kan man tillsammans med andra arbeta för att forma det samhälle man vill se. Om ens engagemang i första hand rör en specifik fråga är ofta intresseorganisationer bra forum för arbete för förändring i den specifika frågan.

Medborgarförslag

Ett tredje sätt att påverka politiken är att lämna in ett medborgarförslag. Ditt förslag kan gälla allt som handlar om kommunens verksamhet och som kommunen arbetar med. I medborgarförslaget ger du ett konkret förslag på något som du vill förändra.

Förslaget ska handla om sådant som kommunen ansvarar för till exempel skola, vård och omsorg, kultur och fritid eller samhällsbyggnad. Du kan skicka in helt nya förslag eller skicka in förslag till förbättring, förenklingar och förändringar gällande den nuvarande kommunala verksamheten. Läs mer på sidan Medborgarförslag.

Medborgardialog

Medborgardialog är ett komplement till den representativa demokratin genom val. Den ger medborgarna möjlighet att delta och påverka även mellan valen. Genom att skapa forum och tillfällen till möten och dialog kan de förtroendevalda lyssna av människors synpunkter. Det sker genom olika möten, samråd och digitalt. Medborgardialogen handlar ofta om en specifik fråga.

Utöver medborgardialog finns även brukardialog där service, bemötande eller kvalitet diskuteras. Även inom plan- och byggprocessen genomförs samråd och granskningar.

Ett sätt att påverka är att överklaga ett kommunalt beslut som man anser är felaktigt. Det finns två olika sätt att överklaga kommunala beslut: laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.

Alla kommunmedlemmar kan överklaga för laglighetsprövning

Fullmäktiges och nämndernas beslut kan för det mest överklagas genom laglighetsprövning. Alla som är medlemmar i kommunen kan överklaga: du som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt i kommunen.

Laglighetsprövning är en prövning av beslutets laglighet, men inte dess lämplighet. Domstolen kan upphäva beslutet men inte ersätta det med ett annat beslut. Förvaltningsrätten kan upphäva ett överklagat kommunalt beslut som de anser inte vara korrekt enligt lagen på något sätt, exempelvis att inte kommunen har rätt att fatta ett sådant beslut. Däremot kan domstolen inte ersätta det med ett annat beslut.

Överklagandet sker skriftligt och du måste skriva vilket beslut det gäller och varför du anser att beslutet är felaktigt. Du skickar det direkt till Förvaltningsrätten i Jönköping, Box 2201, 550 02 Jönköping. Det ska ha kommit in dit senast tre veckor från den dag då det justerade protokollet publicerades på kommunens anslagstavla.

Bara berörda kan överklaga genom förvaltningsbesvär

När ett beslut berör dig personligen, till exempel beslut om byggnadslov eller socialt bistånd, kan du överklaga det genom förvaltningsbesvär. Ett sådant överklagande innebär att hela ärendet prövas och kan innebära ett nytt beslut som ersätter det första.

Överklagandet måste göras inom tre veckor från det datum du fick beslutet och kommunen ska meddela hur du ska gå tillväga genom en besvärshänvisning tillsammans med beslutet. Kontakta administrativa avdelningen på Mullsjö kommun.

Ett ärende kan börja med att ett brev skickas till kommunen från en privatperson, ett företag eller en annan myndighet. Det kan komma som en tjänsteskrivelse från kommunens egna tjänstemän.

Registrering

När handlingen kommer in stämplas den med aktuellt datum och registreras i diariet. Den skrivs upp på en postlista som media får ta del av. Grundregeln är att en handling som kommer in till kommunen är en offentlig handling, vilket innebär att vem som helst får ta del av den. I vissa fall gäller sekretess för uppgifter eller hela handlingar. Du kan läsa mer om allmän och offentlig handling på sidan Diarium och arkiv.

Ärende

Om handlingen innebär att kommunen ska agera på något sätt skapar man ett ärende, som får ett diarienummer, för att man ska kunna följa det. Mer om diarium och arkiv hittar du i länkrutan.

Tjänsteskrivelse

En handläggare med rätt ansvarsområde handlägger ärendet och skapar en tjänsteskrivelse med ett förslag till beslut. Detta går sedan till den nämnd som ansvarar för det område som ärendet gäller.

Ärendet behandlas

Ärendet behandlas politiskt av det beredande utskottet som sedan lämnar ett förslag till beslut till kommunstyrelsen eller till berörd nämnd.

Kommunstyrelsen eller nämnden tar upp ärendet. I vissa ärenden fattar de beslut, men vissa ärenden skickas vidare till kommunfullmäktige för beslut. Du kan läsa mer om kommunfullmäktiges möten på sidan Möten, kallelser och protokoll.

Protokoll

Besluten dokumenteras i protokoll som granskas och skrivs under, en så kallad justering. Efter detta skickas en kopia på beslutet till de som startat ärendet och till andra berörda. Därmed får den som skrev brevet till kommunen svar på sin frågeställning.

Som kommuninvånare kan du läsa protokoll från de politiska sammanträdena och se vad som beslutats. De anslås på sidan Anslagstavla. Protokollen hittar du på sidan Möten, kallelser och protokoll. Du kan också hitta övriga handlingar från kommunfullmäktige samt handlingar från nämnder, råd och bolag.

Överklaga

Under tre veckor från att protokollet publicerats kan nämndens beslut överklagas.

Om beslutet inte överklagas avslutas ärendet och arkiveras.

Senast uppdaterad:
22 december 2023