mullsjö logotyp

Hur du kan påverka

Allmänna val

De allmänna valen som hålls vart fjärde år är troligtvis det yttersta uttrycket för att Sverige är en demokrati. De hålls på nationell, regional, och lokal nivå till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och är eller har varit bosatta i Sverige har rätt att rösta i de allmänna valen samt vid folkomröstningar. De väljer då sina företrädare som ska representera dem i de ovan nämnda församlingarna.

I landstings- och kommunalval får även de medborgare i alla EU-länder samt Norge och Island rösta som är folkbokförda i Sverige och som fyller 18 år senast på valdagen. Övriga utländska medborgare måste ha varit folkbokförda i Sverige i mer än tre år i följd före valdagen för att få rösta i landstings- och kommunalvalen.

Gå med i ett parti eller intresseorganisation

Ett annat konkret sätt att påverka politiken, utöver att vart fjärde år använda sin rösträtt, är genom att engagera sig. Genom medlemskap i ett politiskt parti eller ungdomsförbund kan man tillsammans med andra arbeta för att forma det samhälle man vill se. Om ens engagemang i första hand rör en specifik fråga är ofta intresseorganisationer bra forum för arbete för förändring i den specifika frågan.

Medborgarförslag

Ett tredje sätt att påverka politiken är att lämna in ett medborgarförslag. Ditt förslag kan gälla allt som handlar om kommunens verksamhet och som kommunen arbetar med. I medborgarförslaget ger du ett konkret förslag på något som du vill förändra.

Förslaget ska handla om sådant som kommunen ansvarar för till exempel skola, vård och omsorg, kultur och fritid eller samhällsbyggnad. Du kan skicka in helt nya förslag eller skicka in förslag till förbättring, förenklingar och förändringar gällande den nuvarande kommunala verksamheten. Läs mer om medborgarförslag, se länk i rutan länktips.

Pil upp

Överklaga ett kommunalt beslut

Att överklaga ett kommunalt beslut som man anser är felaktigt är ytterligare ett sätt att påverka politiken. Det finns två typer av överklaganden som är aktuella när det gäller kommunala beslut.

Den första sortens överklagande kallas laglighetsprövning (tidigare kommunalbesvär) och regleras i kommunallagen. Fullmäktige och nämndernas beslut kan i de flesta fall överklagas genom laglighetsprövning. Det står alla medlemmar i kommunen fritt att göra en sådan överklagan. Som namnet antyder prövar förvaltningsrätten endast beslutets laglighet och inte dess lämplighet. Domstolen kan således upphäva beslutet men inte sätta ett annat beslut i dess ställe. Klagomålet ska ha kommit till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens officiella anslagstavla att protokollet blivit justerat.

Förvaltningsrätten upphäver ett överklagat kommunalt beslut om det inte tillkommit i laga ordning, om det hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen, om organet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller om beslutet strider emot lag eller annan författning.

Den andra sortens överklagande kallas förvaltningsbesvär och regleras i förvaltningslagen. Ett överklagande enligt denna kategori får endast göras av parten, det vill säga den som beslutet berör. Till skillnad från vid laglighetsprövning prövar domstolen vid förvaltningsbesvär hela ärendet, alltså inte bara lagligheten i beslutet utan även dess lämplighet. Därmed kan domstolen, om den bifaller överklagan, avge ett nytt beslut i det gamlas ställe.

2017-09-27 Innehåll: Karin Talén   Publiceringsansvarig: Karin Talén