mullsjö logotyp

Projekt - Enskilda avlopp

Bakgrund

Utanför tätbebyggda områden har de flesta fastigheter egna avlopp, så kallade enskilda avlopps­anläggningar. En dålig anläggning för enskilt avlopp klarar inte av att tillräckligt rena avloppsvattnet från smittämnen, näringsämnen och kemi­kalier. Det orenade avloppsvattnet når till slut antingen grundvattnet eller något ytvatten (sjöar och vattendrag). Det som når grundvattnet orsakar problem för dricksvattenbrunnar med smittspridning, kemikalier och förhöjda nitrathalter. Det som rinner ut i sjöar och vattendrag orsakar problem med smittspridning, kemikalier och övergödning.

Mellan åren 2003 och 2005 inventerades de enskilda avloppen i Habo och Mullsjö kommuner. Sammanlagt finns det drygt 2000 enskilda avlopp i kommunerna. I inventeringsarbetet delades avloppen in i tre kategorier. Cirka 700 avlopp är undermåliga med hög risk för förorening, cirka 700 har mindre väl fungerande reningsförmåga och cirka 700 har tillfredsställande rening.

Projektets syfte

Syftet med projektet "Enskilda avlopp" är att de sämsta avloppsanläggningarna i Habo och Mullsjö kommuner ska åtgärdas för att ge bättre vattenkvalitet i sjöar och vattendrag samt att ge bättre förutsättningar för tjänligt dricksvatten. Det finns ett behov av att följa upp den inventering som gjordes år 2003-2005 med åtgärder innan inventeringsresultaten blir inaktuella.

Vi vill också bidra till det nationella miljömåls­inriktade arbetet som pågår på bred front i svenska kommuner och länsstyrelser. När det gäller åtgärder av enskilda avlopp har många kommuner kommit längre än Habo och Mullsjö kommuner. Men hur långt kommunerna har kommit varierar mycket. I länet har få kommuner tagit sig förbi inventeringsfasen som gjordes år 2003-2005 i Habo och Mullsjö kommuner.

Pil upp

Genomförande

För att arbetet i projektet ska vara hanterligt och genomförbart har vi delat in det i etapper. Etapp 1 omfattar de avlopp som orsakar mest miljö- och hälsopåverkan. Dessa finns geografiskt spridda i kommunerna. I etapp 2, som omfattar mindre akuta avlopp, kommer en geografisk indelning att ske och genomförandet sker sedan områdesvis. Varje etapp omfattar följande arbete:

  • Definiera exakt vilken typ av avlopp/fastigheter som ska ingå i etappen. 
  • Brevutskick till fastighetsägarna. 
  • Informationsmöte för de som fått informationsbrevet. 
  • Fastighetsägarna ansöker om tillstånd för nytt avlopp inom fyra månader. 
  • Efter fyra månader görs platsbesök hos dem som inte ansökt om tillstånd. 
  • Eventuella förelägganden med krav för de som inte sökt tillstånd.
  • Uppföljning av de som sökt tillstånd.

Inom ramen för projektet deltar också miljöförvaltningen i länets arbetsgrupp för enskilda avlopp inom Miljösamverkan f. Miljösamverkan f och länets kommuner i samarbete med branschorganisationen Maskinentreprenörerna har genomfört en tredagars diplomutbildning för entre­prenörer inom enskilda avlopp. Miljö­förvaltningen kan i sin tillståndsprövning för enskilda avlopp mest påverka att det blir rätt typ av anläggning på rätt plats. Det är entreprenörerna med deras kunskapsnivå som avgör om avloppsanläggningarna blir rätt utförda.

Pil upp

Är våra krav rimliga?

Den äldre typen av avloppsanläggningar har varit helt förbjuden sedan 1975. Trots detta räknar vi med att det finns cirka 150 sådana avloppsanläggningar i Habo och Mullsjö kommuner. Det är alltså hög tid att dessa åtgärdas eftersom det är dessa avlopp som står för de största miljö- och hälsoriskerna. Utsläpp av så dåligt renat avlopp leder till att våra sjöar och vattendrag blir otjänliga som bad- och dricksvatten. Även sjön Vättern är en viktig dricksvattentäkt. Utsläppen leder också till att fisk och annat djurliv i sjöar och vattendrag blir negativt påverkade, exempelvis fiskdöd.

Miljönämnden är väl medveten om de stora kostnader som det innebär för enskilda att göra en helt ny avloppsanläggning. Därför kan inte sådana krav ställas alltför lättvindigt. I det här fallet gör miljönämnden bedömningen att kostnaderna för de enskilda övervägs av vinsterna för det allmänna i form av bättre miljö.

2014-05-22 Innehåll: Agneta Martinsson   Publiceringsansvarig: Eva Junvik