mullsjö logotyp

Byggnadshöjd

En vanlig bestämmelse i detaljplaner är byggnadens maximala höjd och antalet våningar. Det finns olika sätt att ange en byggnads höjd.

Tillbaka till Vägledning bygglov A-Ö

Det vanligaste är byggnadshöjd och med det menar man i normala fall höjden från marken intill huset och upp till skärningspunkten mellan fasadlinjen och takfallet (se bilden nedan). Nockhöjd är taknockens höjd över marken. Totalhöjd är högsta punkten på huset, ofta skorstenens överkant.

Totalhöjd och byggnadshöjd

 

 

 

Byggnadshöjden och källardjupet skall beräknas från markens medelnivå intill byggnaden. Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak (taksprånget räknas inte, se översta bilden). Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, skall dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda omständigheter föranleder annat.

Observera att om man bygger på en takkupa kan husets byggnadshöjd komma att förändras.

 

Antal våningar

 

 

 

Våningar 

 

En vind är ett utrymme överst i en byggnad som begränsas mot det fria huvudsakligen av yttertaket och nedåt av det översta bjälklaget. Avgörande för huruvida vinden är ytterligare en våning är skillnaden mellan byggnadshöjden och höjden till vindsbjälklagets ovansida. Är det mer än 0,7 meters skillnad mellan de båda måtten och vinden kan inredas med bostadsrum eller arbetslokal räknas vinden definitionsmässigt som ytterligare en våning.

 

 

 

 

 

Byggnader med en övre del enligt bilden ovan, som mot det fria huvudsakligen begränsas av väggar och ett tak, är definitionsmässigt inte någon vind utan räknas enligt rättspraxis som en våning.

Källare räknas som våning om golvets översida närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Källardjupet räknas till det lägsta källargolvets översida. Sluttningsvåning/souterrängvåning vars golv endast till en viss del ligger i nivå med eller ovan mark och som innehåller boutrymmen, räknas som en våning.

För att läsa om vad lagen säger gällande byggnadshöjd, klicka på fliken lagtexter nedan.

 

Lagtexter

 

Plan- och byggförordningen PBF

 

3 § Med byggnadshöjd avses i denna förordning den höjd som byggnaden har enligt andra och tredje styckena. Vid beräkningen får byggnaden delas upp i flera byggnadskroppar och höjden beräknas för varje del för sig, om det finns särskilda skäl.

Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

 

4 § Med våning avses i denna förordning ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv.

En vind ska anses vara en våning endast om
1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet, och
2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida.

En källare ska anses vara en våning endast om golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.

 

 

2015-12-09 Innehåll: Jessica Stridh   Publiceringsansvarig: Yvette Tidefors