Betyg och bedömning

Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F.

A-E är godkända betyg medan F är ett icke godkänt betyg.

Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg, utan markeras med ett streck (-) i betygsdokumentet.

• Betygen A, C och E sätter läraren när de kunskaper som eleven visar motsvarar det som beskrivs i kunskapskraven för respektive betygssteg.
• Betyget D sätter läraren om en elevs kunskaper motsvarar det som beskrivs i kunskapskravet för betyget E och övervägande delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget C.
• Samma sak gäller för betyget B, men då ska eleven ha visat de kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget C och till övervägande del det som står i kunskapskravet för betyget A.

Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hon eller han sätter ett betyg.

• Det betyder att en elev kan få ett A i betyg redan i årskurs 6 eller 7.
• Läraren sätter ett nytt betyg varje termin.
• Om en elev får betyget A i ett ämne i slutet av vårterminen i årskurs 6 betyder inte det att eleven automatiskt har ett A i det ämnet i slutet av höstterminen i årskurs 7.

I gymnasieskolan får elever betyg när en kurs är avslutad. I youtube-filmen ser du hur betygsättningen går till: Så går betygssättningen till - Youtube Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg.

Terminsbetyg sätts bara i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen som gått, elever får ofta inte undervisning i alla ämnen varje termin.

Slutbetyg är de betyg eleven får när hon eller han slutar grundskolan i årskurs 9. Det är de betygen eleven använder när han eller hon ansöker till gymnasieskolan. Betygen omvandlas till ett meritvärde.

På gymnasieguiden.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.kan du räkna ut ditt meritvärde.

• Nationella prov är obligatoriska prov som finns för att ge elever samma förutsättningar att visa vad de kan.
• De är tänkta att vara ett stöd för läraren så att hon eller han kan ge sina elever rättvisa bedömningar och i vissa årskurser betyg.
• Alla elever i Sverige gör samma prov och får på så sätt samma möjlighet att visa sina kunskaper.
• Elever i grundskolan gör nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. Även i gymnasieskolan har eleverna nationella prov i en del kurser.
• De flesta prov görs på specifika dagar som Skolverket bestämt.

På Skolverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du se läsårets provdatum.

• Dataskyddsförordningen (GDPR) innebär bland annat ett större skydd för dina personuppgifter och rätten att radera eller begränsa andras tillgång till din data.
• Vi strävar efter en hög nivå av dataskydd för de personuppgifter som vi behandlar, i enlighet med lagen.

Du kan läsa mer på sidan Hantering av personuppgifter. Öppnas i nytt fönster.